nennes scrapbook

Hunger Games kanske?

I torsdags, dagen innan Hunger Games officiellt hade premiär, var jag och Lollo på bio och såg… Ja, The Hunger Games (duh). Som du kanske förstått älskar jag böckerna ordentligt mycket. Men jag var faktiskt aldrig speciellt orolig över hur filmen skulle turnea out. Min inställning var att hur det än blir så kommer det att vara en underhållande film. Och visst var det det! När filmen var slut och vi gick ut var vi peppade till tänderna, åtminstone jag var på otroligt bra humör – Och det måste ju innebära att filmen levde upp till de små förväntningar jag hade vågat mig på att ha!
Nu har det gått några dagar så jag har hunnit landa mer i filmen, och hunnit tänka över vad som egentligen var annorlunda jämfört med boken. Hittills har jag kommit på en hel del saker, några av dem tänkte jag passa på att prata om, andra tycker jag inte är lika viktiga att nämna, so yeah. Jag lovar att försöka mitt allra bästa för att inte spoila filmen för dig om du inte har sett den än – För, let’s face it, du kommer att se den.
Now entering: The mind of a nerd. Caution. Be prepared.
Det första jag reagerade över var att dom hade ändrat på historien med mockingjay-broschen (är det rätt att kalla den för brosch? skit samma, jag kallar den för brosch), alltså själva symbolen… Typ loggan för Hunger Games i verkliga världen, hänger du med eller har jag already lost you? Okej, så i boken går det till så att Katniss träffar de som kommer för att säga hej då till henne innan hon far iväg. Då kommer Madge, borgmästaren av District 12′s dotter, in till henne. Om jag inte minns helt fel så hade de gått i samma klass eller nåt? Hursomhelst är det ett väldigt fint moment redan från början eftersom att Katniss inte trodde att Madge tyckte om henne speciellt mycket. Sedan får hon alltså den här broschen. Broschen föreställer en ”Mockingjay” vilket är en fågel som härstammar från ”Jabberjays”, vilket i sin tur är fåglar som The Capitol genmanipulerat för att spionera på distrikten efter upproret som ledde till att man startade The Hunger Games. Fåglarna fungerade så att de skulle lyssna på vad som sades i distrikten och sedan upprepa det när de kom tillbaka till The Capitol, men ganska snart upptäckte folket vad det var fåglarna gjorde – Så de började ge fåglarna falsk information. Alltså, själva symbolen agerar lite som ett långfinger till The Capitol och deras misslyckande. I filmen däremot gick Katniss själv och köpte den. Så… Tappade lite känsla där kan man tycka. Anyway! Nerd-rant: over.
Men det var väl ganska okej ändå. Liksom, om dom skulle ha haft det som det var i boken så skulle de ha behövt introducera en helt ny karaktär i början av filmen som sedan inte skulle vara med något mer. Så. It makes sense to ta bort den biten, i guess. Men ändå – Jag tycker att man tappade lite historia som känns lite viktig för de andra böckerna/filmera.
Personligen hade jag också velat att den var lite mer… Brutal? Jag vet inte om det är det jag menar. Men när jag läste boken så kändes det som att det var väldigt mycket vikt på det faktum att de (flesta) som är med faktiskt inte vill döda varandra, men de har inget annat val. Det är klart att man inte vill döda någon annan, men om man måste välja mellan att döda eller att dödas – vad väljer man? Och vad händer med ens person när man valt? Vad jag tror att jag försöker säga är att jag hade velat se lite mer fokus på det, och hur brutalt det faktiskt är – Jag hade hellre sett en person bli dödad, och sedan få se blicken på personen som dödade honom/henne. Jag tror att det hade blivit en starkare bild av situationen om man fått se hur de egentligen reagerade när de dödade varandra – istället för att se blodskvätt på en ryggsäck, am i making sense i can’t tell. THEY DIED TO QUICKLY IS WHAT I’M SAYING
Och oh my god jag hade inte förväntat mig att Woody Harrelson skulle spela Haymich! När jag läste första boken föreställde jag mig en mycket äldre gubbe, och i min hjärna såg han ut lite som Mad-Eye Moody i Harry Potter-filmerna, haha!
Oh! Monstren i slutet skulle ju föreställa muterade ”versioner” av de som dött i arenan, monstren skulle ha människoögon, och det var ett jättekänslosamt moment då Katniss och Glimmers (eller vad som var kvar av henne) blickar möttes. Det saknade jag lite. Nu kändes monstren ganska omotiverade, liksom jag fattar grejen, men det kändes som att det hade lite mer mening i boken. Däremot ska jag erkänna att jag tror att det hade varit svårt att återskapa det med dataanimering. Så jag får bara behålla det äckligaste som ett trevligt litet minne helt enkelt.
Det är ganska tydligt att man valt att göra filmen i ett annat tempo än boken. Det är ju klart eftersom att man ska få plats med så mycket på så lite tid, men alla situationer i boken är mycket mer utdragna (till exempel slutet med Cato) och det är lite det tempot som gör att allting blir så spännande och jobbigt – Man väntar hela tiden på vad som ska hända härnäst men alla händelser tar så lång tid på sig att det nästan blir plågsamt. Så, meh, för min del hade det gärna fått varit lite mer utdragna scener…
Jag reagerade också på tillfället precis då de skulle ut på arenan… Jag satt och väntade på en händelse som aldrig kom. Såhär i efterhand har jag kommit fram till att det är mycket mer troligt att den händelsen var i andra boken och att jag helt enkelt har blandad ihop det.
Also, final thing: Peeta var lite mesig. Jag kommer ihåg att han var mycket coolare i boken.
Slutsats: Filmen i sig var riktigt bra – och den håller faktiskt bra i jämförelse med boken. Som sagt, jag saknade en del detaljer, även detaljer som jag inte nämnde här ovan (bland annat the Avox Girl, vad hände med henne?). Och jag tror att det är vissa bitar som är knepiga att hänga med på om man inte har bokdetaljerna som stöd – Men så är det ju alltid när böcker blir till film. Så min lilla åsikt är framförallt positiv!
Jag har tänkt gå och se filmen igen med kusin Anna och syster Emma om jag har tur! Då ska jag se om jag fortfarande har samma känslor!