Jag har precis sovit någon timme för länge i soffan, såhär på en torsdag! (”Jag tror han vill ha en kaka”). SÅ kom jag liksom att tänka på hur det ekar mellan inläggen på det här jävla stället. Och vips bestämde jag mig för att göra något åt det helt enkelt. So I made this:

MINA BÄSTA ALBUM OF 2012 *FIREWORKS* *BOOM BOOM* *EPIC*

Alltså inte mina bästa album, utan de bästa jag har konsumerat. Med öronen. OBS! Enligt mig, OBS! Varning för personlig åsikt. Musik är fortfarande en av mina bästa saker. I löv it. Så därför tänker jag lista lite av min bästa musik från 2012! Jag gjorde samma sak förra året, den listan är här! Big difference från förra året: Jag ordnade dem i bokstavsordning istället för jag orkade inte kolla upp datumen för när varje album släpptes. But does anybody actually care though?
Det känns för jefla douche-igt att säga ”album” på något sätt, men jag vet inte vad jag ska använda för ord annars? Album känns i alla fall som att det betyder vad jag vill säga, skiva blir liksom fel för jag pratar inte om den fysiska skivan, jag pratar om ett album som en metafor. Nej. Whaaaat. Stop it. Innan vi börjar kan vi passa på att buga oss i tacksamhet till några honorable mentions, nämligen Of Monsters and Men, Analog Rebellion och Imagine Dragons. There. Done! Let’s get to it:

Alex Winston – King Con
Spotify

”I wish I cared about the things you care about, but i don’t, i don’t” är absolut första och bästa textraden i Locomotive [x]. Det var här någonstans jag upptäckte min kärlek för allt som ser ut att komma från en VHS. Jag älskar hennes röst också. Det är som att man skulle ha lagt Marina and the Diamonds och Joanna Newsom i en mixer och blandat om lite. Andra väldigt bra låtar är Sister Wife [x] och Run Rumspringa [x]. Och Velvet Elvis [x] såklart. Mycket mer tror jag inte att jag har att säga. Det är få saker jag önskar att jag hade så mycket som hennes hår. There. I said it.

∆ (Alt-J) – An Awesome Wave
Spotify

This is the best. Just. THE BEST. Fyfan vad bra det är. FY FAN. Jag mår så otroligt bra av saker som är genomtänkta. Har svårt att tänka mig något bättre. Lyssna på det här: ∆ uttalas alltså ”Alt-J”, vilket är kortkommandot för att göra Deltasymbolen på Mac. Och vad betyder Delta? Change! Åh vad underbart det är! Hur kan människor som suttit ner och tänkt ut det någonsin göra något dåligt? Det är inte rättvist på något sätt hur bra Dissolve Me [x] är. Hur bra Tessellate [x] är. Och hur bra Fitzpleasure [x] är. Speciellt efter 0:27. Cue the gåshud liksom. Jag älskar strukturen med interludes också. Det här har varit min go-to sedan ja… jag hittade det liksom. Det här är alltså Alt-J’s första album någonsin, och de har själva beskrivit musiken som ”proper headphones in, lay on your bed in the darkness and enjoy it-music”, vilket är precis vad jag skulle ha beskrivit det som om jag också var från Leeds. Just nu är min favorit att sätta mig i bilen, köra igång Taro [x] och bara flyta med när låten byggs upp och till slut släpper loss lite grann först vid 1:15 och sedan totalt från 2:39 och framåt. Jag har konstant gåshud under hela låten and that’s not even a joke.

Bright Moments – Natives
Spotify

Nog är det väl typiskt. Här tänkte jag vara lite hipp och smart och slänga ur mig en kommentar om att det här påminner väldigt mycket om Beirut, som jag hade med på listan förra året. Åsså kollade jag upp Bright Moments och fick talat om för mig att Bright Moments = Kelly Pratt = Bläckblåsare i Beirut (du kan märka att jag har Wikipediat eftersom att jag använder ord som jag annars inte skulle ha använt mig av, t.ex. ‘bläckblåsare’) (en till parentes angående att han tydligen också är involverad i både Arcade Fire och LCD Soundsystem). So, ja, det påminner om Beirut helt enkelt. ”And so what will become of the girl who thinks that there is no one listening? She is humming along to a tune nobody knows that they are missing” är en väldigt fin textrad från Behind the Gun. En annan av mina favoriter är Travelers. Och precis som Alt-J albumet har Natives en härlig struktur med interludes. Det finns ett himla dåligt utbud av Bright Moments på YouTube, men jag hittade en slags, väldigt kort, trailer i alla fall. [x]

Efterklang – Piramida
Spotify

Efterklang. Smaka på det ordet en stund. Det är otroligt vackert. Musiken är också otroligt vacker. Lite släpig – på ett så positivt sätt som det bara går! Jag gillar en väldigt specifik typ av ljud, om vi ska kalla det så, och på en gång jag hörde introt på Hollow Mountains [x] smällde jag av. (Jag vill säga att det är karimba som spelas men jag är inte säker, därför satte jag det inom parentes). Videon är också fantastiskt vacker, precis lika vacker som den är enkel. Apples [x] är en annan favorit med en snygg video. Fyfan vad jag saknar att göra film när jag ser sånt här. Det är inte klokt. Dreams Today [x] till exempel, där är allt så oförskämt kreativt gjort att jag nästan, med betoning på nästan, måste slå knytnäven i väggen för att lugna ner mig. Jag vill också vara kreativ! Jag vill också göra! Och det mest patetiska i det är att det inte finns något som stoppar mig.

Fun. – Some Nights
Spotify

Yay! Jag älskar Fun.! Det har vi pratat om förut, många gånger, och jag har väntat sen 2009 på att de ska göra ny musik. Jag vart överlycklig när de plötsligt fick ta mycket mer plats än de gjort tidigare, framförallt med låten We Are Young [x] featuring Janelle Monáe by the way, som för övrigt också är superbra! Tightrope [x] är underbar och jag önskar att jag kunde dansa så ballt nästan lika mycket som jag önskar att jag hade Alex Winstons hår. Anyway när vi ändå pratar om We Are Young så måste jag ju slå ett slag för Sims-versionen, såklart! [x] ”MENAAAAAAI WE BA JUUUUUU”. On a serious note though, Some Nights [x] är ju såklart himla bra, men om vi ska prata om de lite mindre obviuösa (I just made my own word!) så är ju Some Nights Intro [x], Carry On [x] och bonus tracket/tracken/whatevs Out on the Town [x] mina solklara favoriter!

Doomtree – No Kings
Spotify

Vad menar du med att D inte kommer efter F i alfabetet? Also ignore den lilla detaljen med 2011. Ännu mer musik som jag hittat med hjälp av KEXP Radio, världens kanske bästa radiokanal! Dom har både en YouTube-kanal [x], och en iPhone-app, och det är deras förtjänst att jag hittade både Doomtree, You Won’t, Lemolo och Of Monsters and Men till exempel – 10 out of 10 would recommend! Doomtree är ett amerikanskt hiphop-kollektiv, och ballast av allt är deras häftiga Dessa och hennes skitcoola röst! Mina bästa låtar är utan tvekan Team the Best Team [x], Beacon [x] och Little Mercy [x]. De är riktigt bra live, men för att på riktigt uppskatta själva musiken och deras beats så rekommenderar jag naturligtvis studioversionerna.

Katzenjammer – A Kiss Before You Go
Spotify

OKEJ så jag såg precis nu att det här albumet egentligen inte kom ut 2012… Men nu har jag ju ordnat den här bilden och allt så nu bestämmer vi oss för att leva med det. Jag orkar inte göra om, plus I really like it! Katzenjammer är en norsk grupp (GO NORGE) med femtioelva olika instrumenttalanger, för att citera last.fm: ”De spelar över 25 olika instrument, bland annat dragspel, balalajka, cittra, ukulele och melodica” och angående det vi pratade om lite längre upp, med att gilla specifika ljud så är det här ett perfekt exempel på många bra ljud! Hur balla är de inte, liksom? För att vidare citera last.fm: ”Musiken är en kombination av flera genrer såsom pop, rock, folk och country med inslag av balkansk musik”. Min favorit på albumet är nog Rock, Paper, Scissors [x], speciellt textraderna ”Everything you want that is who you are, you can be the sun and the moon and the stars, or the bass or the drums or the lead guitar”, och en close second Cocktails and Ruby Slippers [x]. Soviet Trumpeter [x] är också himla bra, och alla deras musikvideor är så… kreativa, for a lack of a better word. Liksom, den lilla kreativiteten som bor i mig mår bra av att se dem.

Kids of 88 – Modern Love
Finns inte på svenska Spotify??????

Gissa hur jag hittade Kids of 88? En av världens bästa personer *host*Levi Beamish*host* har gjort musikvideon till LaLa [x] och Tucan [x], såklart! Och angående LaLa kan vi ju återigen prata om min kärlek till allt som ser ut att komma från en VHS. Och upptäckten av kärlek till allt som har ränder och flimmrar vackert och ser ut att vara filmat från en skärm. Jag är faktiskt inte säker på vad jag skulle jämföra Kids of 88 med… AVAN LAVA, kanske? Mja. The Xx? Nja. Båda? Mer så. Förutom LaLa och Tucan så är Raza [x] och India [x] väldigt tilltalande i mina öron. I övrigt är det väl ganska vanlig popmusik liksom. Tror jag. Vad mer kan jag säga? LaLa-videon är hemskt bra. Har jag sagt det? Ja, men då var det nog allt då.

Kishi Bashi – 151a
Spotify

Jag brukar dra skämtet att Kishi Bashi låter som kissis bajsis. So. That’s how mogen jag är. Om Kishi Bashi känner jag inte till mycket, utom att det är artistnamnet för K. Ishibashi, which is very funny to me – Och att musiken är fantastisk såklart! Alla låtarna på albumet ligger mellan sju och tio (på en skala från ett till tio) för min del, så jag har svårt att peka ut några specifika. Eller egentligen inte; Det finns några som fan är minst tolvor på tioskalan. Bright Whites [x] (vars video är helt insane, be-te-dubbel-ve, bland de smartaste musikvideor jag har sett! Nästan allt i videon representerar ett ordspråk, till exempel ”throw me a bone”, sammanlagt finns det över femtio stycken!), Manchester [x] och I Am the Antichrist to You [x] är så fantastiskt jävla bra att det är inte klokt. Den sistnämnda ger mig återigen gåshud genom hela låten, och musiken är så himla vacker!

Kolonien – Clockwise
Spotify

Svenskar! Shit. Det skulle jag kanske ha hållit på en stund. I mean, clue is in the title, men första låten jag hörde av dem var Perfektion [x], (p.s. 1:10), även där en ledtråd i och med att titeln är på svenska. Men sjunger de inte på engelska? Jo visst fan gör dom det! Och när jag då lyssnar på den låten, och min hjärna har gått in i ”Åh de har svenska titlar men sjunger på engelska, coolt”-mode, så kommer jag till Rikta Din Sång [x], som också är på engelska, och jag diggar med till 2:47 när helt plötsligt texten ”Rikta din sång mot en bättre värld på gång” dyker upp och jag bokstavligen skiter på mig. Inte bokstavligen, I’m misusing words. Extra tumme upp också åt deras felfria grafiska profil. Fucking awesomely snygg. Det finns tydligen ett underliggande snajdigt politiskt budskap också har jag förstått. But I honestly have no idea and don’t give a crap för musiken är underbar! (En parentes: ordet ‘snajdigt’ bara dök upp i mitt huvud, utan att jag visste riktigt vad det kom ifrån. Men nu, med lite tankeverksamhet, har jag kommit fram till att jag tror att det har med Svampbob Fyrkant att göra, och att de i något avsnitt pratade om ‘snajdiga burgar’n’ av diverse anledningar. Rätta mig om jag har fel. HOLY SHIT jag kollade upp saken själv och surprise: jag hade rätt! Men det skiter vi i nu – Det viktiga här är att det är THE AVSNITT, jag repeterar, THE AVSNITT då min rädsla för fjärilar uppstod genom en otroligt äcklig närbild av en fjärils ”ansikte”! Ska vi kalla det ansikte? Som fan heller). (Ytterligare en parentes för att be om ursäkt för längden av föregående parentes). (Och ännu en till för att tala om att jag härmed aldrig använder ordet ‘snajdigt’ igen. Nu är det associerat med skräck).

Ludovin – How to Find a Party
Download

Ludwig Göransson för fan! Honom har vi också pratat en del om förut. Vi brukar prata om honom som ”Han som komponerar musiken i Community”, remember? Det är jättebra, och jättegratis – så varför inte, liksom? (snälla räkna inte hur många gånger jag sagt ‘liksom’ hittills). Tidigare har jag nämnt So Happy [x] som en av mina favoriter. Det håller fortfarande. If I Die Before You [x] finns med också! Och den kommer vi alla ihåg från Communitys första säsong, inte sant? Den absoluta favoriten för min del blir ändå titelspåret How to Find a Party [x ("Just relax and feel no pain, just let the music hit your brain") som jag, i ett ögonblick jag knappast kan förklara, beskrev som "låter lite grann som en klassisk schlagerlåt emellanåt". I don't understand it. But I don't think i disagree with it. Jag kan ju inte låta bli att nämna Tricks [x] som featurear (what?) världens bästa Childish Gambino också. Another One [x] och Stars är väldigt bra dessutom. Så. Nu har jag nämnt varenda låt från albumet. Mission accomplished.

Marina and the Diamonds – Electra Heart
Spotify

Vi vet alla att jag har ett ohälsosamt förhållande till Marina and the Diamonds. Här gör vi inga undantag. Åh det är så fruktansvärt bra. Jag är totalt såld på alla texter. Skriver hon texterna själv? Det här är information jag borde ta’tt reda på. Ärligt talat hade jag lite svårare med den här skivan i jämförelse med The Family Jewels. But still, det är Marina and the Diamonds liksom, fortfarande världsbäst. Jag tänker dessutom vara otroligt förutsägbar och säga att Bubblegum Bitch [x] är min favoritlåt. Men inte förrän jag hörde refrängen var jag faktiskt säker. Primadonna [x] är såklart också super, den påminner lite mer om låtarna från förra skivan. Och angående Primadonna-videon kan vi ju än en gång passa på att nämna vad vackert det är när videon har ränder och flimmrar som att den är filmad från en skärm. Thank you. Homewrecker [x] gillar jag också en hel del. Och Radioactive [x]. Och alla andra låtarna också.

Noonie Bao – I Am Noonie Bao
Spotify

Jag spelade upp Do You Still Care [x] för mamma för inte så längesen, och efter knappt tre sekunder sa hon ”Det här är typisk Sara-musik”. So there’s that. Bodywork Lover [x] är också sjukt i min smak. Jag har flera gånger beskrivit min musiksmak som musik som gör att man vill springa runt i skogen när man hör den. Det här är precis sån musik. Boom Boom [x] är väldigt bra, och påminner rätt mycket om Enyas Carribean Blue [x] – am I right, or am I right? Annars gillar jag verkligen The End of the Road och In Your Heart, men dom länkar jag inte till för det finns ett så himla dåligt utbud av de flesta svenska artister på YouTube – Whaaat? – Glömde jag att säga att hon är svensk? (Please appreciate mina efforts att försöka skapa lite spänning här, tack!)

Polarsets – Exotica
Spotify

Här finns det tyvärr inte många låtar. Men de som faktiskt finns är ordentligt bra! Tropics [x] fortsätter perfekt på spåret med musik som gör att man vill ut och springa runt i skogen. Även här snackar vi om ett dåligt YouTube-utbud, det som finns är live-versioner, vilket inte är fy skam egentligen för de är himla bra live också. Summer Related Name [x], Distance [x] och Camping [x] är ju så himla bra allihopana! Men som sagt, lyssna på studioversionerna via Spotify, för det är verkligen värt att uppslukas helt av den härliga musiken!

The Rubbish Zoo – EP
Spotify

”I can be alright, I can be alright if I make up my mind” – I Don’t Know Where I Go [x] ligger tryggt mellan When Saints Go Machine’s Parix och Kiss Kiss Kiss’s Miss Meredith på min usual morgonplaylist. Liveversionen som jag länkade till är också himla bra. Dom är himla bra helt enkelt! Det är fyra himla bra låtar helt enkelt! Det är väldigt somrigt och jag är lite kluven mellan att bli jättelycklig över att längta till sommaren, och deprimert över att det är så. himla. långt. kvar. Anyway, lyssna! Fan vad lite jag har att säga nu då helt plötsligt. Jag tror jag måste ta en paus och återkomma om en stund. (Eller några dagar). (Eller en vecka).

Saint Motel – Voyeur
Spotify

Happy music! Det här är precis vad jag skulle spela om det var sommar, jag bodde i en villa på landet med vacker trädgård och hade bjudit alla jag känner på grillfest medan jag grillar på min grill som både har vanlig grillyta, och fancy stekyta. Ungefär som Rocketship [x], och som Andrew Bravener beskrev den: ”Play it at your barbeque with your friends and everyone will be like ‘Where did you get that song? That song is so chill!’”. De här låtarna har liksom samma… Har vi ett svenskt ord för ‘vibe’? Det är det ordet jag vill använda! Bästa låten är Puzzle Pieces [x], passande nog den låt som kanske stämmer in åtminstone lite på den beskrivning jag precis försökte mig på. I övrigt var det nog en pretty shitty beskrivning alltså. Introt påminner mig väldigt mycket om Matt and Kim! Om vi nu ska tillbaka till låten. Benny Goodman [x] och 1997 [x] är också himla bra låtar. Och Feed Me Now [x] ju! Där har jag också en helt random spaning om att sångaren låter precis som sångaren i Atomic Swing, lyssna på t.ex. In the Dust [x]. Also: Vi kan tacka min pappa för att jag över huvud taget vet vilka Atomic Swing är.

Stepdad – Wildlife Pop
Bandcamp

Här finns det inget som slår My Leather, My Fur, My Nails [x], videon är helt underbar! När det gäller Stepdad har jag lyssnat mest på deras EP sen tidigare. Några av de låtarna, t.ex. My Leather, My Fur, My Nails och Jungles [x] finns också med här – Men nog saknar jag min absoluta favorit från Ordinaire: Kings and Centipedes [x], så fort jag har möjlighet lyssnar jag på 1:50 om och om igen minst fem gånger. Så himla bra tycker jag att de trumslagen är! Videon till Will I Ever Dance Again [x] är en av mina favoriter! Hela videon är i princip en parodi av ett intro till en teveserie från 90-talet – I cirka fyra minuter. Underbart. Mina solklara favoriter där includes, but are not limited to, ”The Flying Schnitzelburg Twins as The Hollandaise Brothers”, kanske mest för att de är tre stycken. Must Land Running [x] är också jävligt bra, och jävligt gratis på Bandcamp, woho! Get it.

Twinsy – EP
Spotify

Water Bombs [x] hjälpte mig att inse hur mycket jag älskar ljudet av en ståltrumma! Jag kommer inte ihåg det fancy namnet på det instrumentet, men du vet vad jag menar! Det där som alla känner igen från Havet är Djupt [x]. Det finns bara fyra låtar på albumet. Vilket är himla synd. Alla fyra låtarna är bra dock. Vilket är himla trevligt! Jag tror att jag skulle vilja spela de här låtarna om jag skulle ha ett poolparty. That seems like the appropriate thing to do! Back of my Car [x] har ett underbart perfekt beat – speciellt vid 1:02, försök stänga av efter du kommit dit! Impossible! Take Me Home [x] och Keeping it Together [x], also known as resten av låtarna, är bra de med! Inte lika bra, but still great.

Vacationer – Gone
Spotify

Vacationer är ett band som jag tror att många känner till, eller åtminstone har hört – utan att veta att det är just Vacationer. Alla som jag spelat Good as New [x] för har känt igen den, eller hört den förut. Men jag tror inte att någon hade koll på att det var Vacationer. Så, from now on kan vi ju bara anta att så fort du hör en låt som du inte vet vilka som gjort – då är det Vacationer som ligger bakom den! Seems about right? Jag gillar verkligen skrapen (är det rätt sätt att beskriva det på?) som ligger som ett filter på nästan alla låtar. Man får liksom en känsla av att det är lite old school, att man spelar en LP liksom. Jag tycker i princip om alla låtarna, men skulle jag välja skulle jag nog helst lyssna på Everyone Knows [x] eller Dreamlike [x].

When Saints Go Machine – Konkylie
Spotify

Är dom danska? Jag tror dom är danska… Dom är danska! (”Don’t thank me, thank Wikipedia”). Jag är seriöst beroende av Parix [x]. Like seriously beroende. Like it will dyka upp i min hjärna och stanna där en vecka beroende. Det är ett himla ”nice flow” (får man säga sånt om man har så pass lite, så kallad, ”swag” som jag har?). Jag byter nästan aldrig låt när jag lyssnar, det flyter på helt underbart av sig självt liksom. Om man gillar The Knife slash Fever Ray-type musik tror jag att man tycker om det här. Church and Law [x] kan jag tipsa om också. Himla Bra. Och Whoever Made You Stand So Still [x]. Som en parenteslös parentes kan jag också passa på att påpeka att bilden på framsidan (som vi skulle kalla det om det var en bok vi pratade om) av albumet perfekt representerar musiken. Jag tittar på den och tänker att ”Ja, men det är nog precis så jag känner mig när jag lyssnar”. Chestnut [x] har jag lyssnat en hel del på också!

Young Magic – Melt
Spotify

Whaaaat? Yes! Melt är ett bra namn på det här albumet. Jag vill ligga på golvet, stirra i taket och… smälta. Är det det jag vill? Jag tror det. You With Air [x] är nog min favorit! Sparkly [x] tycker jag också väldigt mycket om. Det är bara så härligt. Jag vet inte hur jag annars skulle beskriva det. Jag vill släcka ner min lägenhet till totalt mörker, ta på mig mina hörlurar, lägga mig på golvet, lyssna öronen av mig, och sedan inte kliva upp igen på ett par dagar. I might just be very tired. There’s no way to tell.

Yuna – Yuna
Spotify

Jag hade en kort och innehållslös spaning om att hon låter lite som Don’t Blame the Dog. Sen kunde jag liksom inte hitta något bevis att styrka min teori med. Så jag blev tvungen att släppa den, men den sitter fortfarande kvar och gnager i huvudet någonstans ganska långt bak. Jag fastnade först för Remember My Name [x] av den, för mig, ganska ovanliga anledningen att texten var så fantastiskt bra! Man känner sig liksom stärkt ända in i benmärgen efter att ha lyssnat på den låten. ”And even though you have failed before, You know you will find the way / Baby today you gonna win it, they’re gonna remember your name, they’re gonna remember your name / You’re gonna remember my name”. Himla fint! See You Go [x] är en annan av mina soklara favoriter, då är vi tillbaka till underbar musik och beats. Fading Flower [x], Stay [x], och Live Your Life [x] passar in där perfekt också!

Done! Hoppas att du hittade en liten låt att tycka om! Det är alltid lika roligt med ny musik, och det är inte klokt vad mycket bra musik det finns! Give me tips om du har några!

Jag fick lön för ett tag sedan så det har jag firat med att beställa hem CD-skivor för cirka 500 kr… Jag fick elva* stycken though. I thought it was a great deal.
Hmm. Jag vet inte om vi känner varandra tillräckligt väl för att jag ska berätta om kalkylbladet på min dator där jag har listat alla skivor jag vill äga i bokstavsordning, och sedan kollat upp priset på varje skiva på både CDON, Ginza och Megastore för att se vart skivan är billigast. Samma kalkylblad där jag räknar ut rent procentuellt vad som blir billigast när man räknar med frakten också. Nä. Det kalkylbladet håller jag för mig själv. Annars tror du väl att jag är cOmPlEtElY cRaZy.

*Oh, so you noticed att det bara var tio skivor på bilden, huh? En har inte hunnit komma än fakti-shut up! I hate you!

(In case you’re interested, det här är skivorna på bilden uppifrån och ner: Lykke Li – Wounded Rhymes, Movits! – Ut Ur Min Skalle, Crystal Castles – (II), Björk – Selmasongs, Kanye West – My Beautiful Dark Twisted Fantasy, Lykke Li – Youth Novel, The Bird and the Bee – Please Clap Your Hands, Julian Casablancas – Phrazes for the Young, The Naked and Famous – Passive Me, Agressive You, Björk – Debut)

Ludovin – How To Find A Party
Jag hittade det här (på Ludwigs twitter – Look at me being all Sherlock Holmes-y, finding things that aren’t even hidden) and it’s lovely! Ludwig Göransson komponerar all musik till Community. Första låten ”If I Die Before You” känner man igen från första säsongen, och resten av låtarna följer samma härliga känsla. Han har även producerat Childish Gambino’s Camp (and we all know how I feel about den skivan).
Min bästa låt just nu är titelspåret ”How To Find A Party”, även fast den låter lite grann som en klassisk schlagerlåt emellanåt, mer specifikt älskar jag textraden ”Just relax and feel no pain, just let the music hit your brain”. Kolla på videon för ”So Happy” här uppe, because… Just because – it’s lovely!

EDIT: Oh yeah, I’m stupid. Hela meningen med inlägget var ju att tala om att EP:n är gratis och finns att ladda ner här! Also, I did this from phone #2cool #laterskaterz

Försöker jobba. And it just won’t let me.

Jag blir tokig på alla filformat, och skrivarinställningar… Och fel filer i huvud taget, och telefonnummer som hör till fel personer. Och pappret är slut i skrivaren och jag vet inte var dom förvarar papper i det här huset…
Min relation till mitt jobb ser ungefär exakt ut såhär. Imagine att jag är han i brun kavaj, och statistregistret som jag jobbar med är han i grå kavaj.

Click here to view the embedded video.

(byt ut ”Super Promoted” mot ”Fel Filformat” and it’s a 100% match!)

Click here to view the embedded video.

OBS! Varning. Detta inlägg innehåller allt viktigt (hah, just kidding) som hänt mig under veckan. Det blir långt och utdraget, och det är tillåtet att ta en paus och komma tillbaka senare. För att det hela inte ska bli alldeles för otroligt tråkigt kan vi underlätta med lite musik i bakgrunden. Du får själv välja musik efter vad du själv vill höra. Om du däremot vill hamna i samma sinnesstämning som jag var i då jag skrev det här (and let’s be honest – det här inlägget är ingenting utan rätt sinnesstämning) så bör du överväga att lyssna på Gotye’s Like Drawing Blood
Ready? Let’s get to it!
Vi hoppar raskt till tisdag eftersom att måndag var en otroligt händelselös ursäkt till dag. Se! Två rader och vi är redan två dagar in i veckan, det kanske inte blir så bedrövligt ändå? *fingers crossed*
Tisdag då, var årets Noliamässa, vilket också innebär att det är Västernorrlands regionala UF-mässa. Det är där man kan vinna fina priser, i form av pengar, för sitt lilla företag. Och det var också där som för exakt ett år sedan jag och Elin vann första pris för vår hemsida och vår monter, och fick åka på SM i Stockholm.

Detta är alla bidrag jag gick igenom som var med och tävlade
om att vinna titeln Bästa Vara.

I år slapp jag vara med och tävla – I år fick jag sitta på andra sidan av situationen! Jag satt i juryn för bästa vara. Otroligt nog var det långt ifrån så svårt som jag hade tänkt mig att utse en vinnare. I juryn satt fyra andra personer (bland annat två tjejer från förra årets Modern Kitchen UF) och vi var så fruktansvärt olika att jag trodde att det skulle sluta med att vi skrek på varandra om vilka de rätta vinnarna var. Men efter två rundor bland de som tävlade var vi rörande överens om vilka de fyra bästa var. Det svåraste blev att bestämma vilken av de fyra som skulle bort.
Första priset gick till Freyja UF, ett gäng på fyra tjejer som sålde menskoppar. Inte helt oväntat att de vann kanske, de vann även Bästa UF-företag. Alla fyra var helt otroliga säljare – De lyckades till och med (ryktades det om) sälja till en man vid ett tillfälle. Efter bara ett par minuter var min hjärna helt omvänd – ”Det kanske är en sån här jag ska ha?”, och jag var helt övertygad! Ända fram till hon sa meningen ”Och sedan är det bara att ta ut den och tömma den!” Woah woah woah. No. Nonono. Nope. Never.
Andra priset gick till Portabel UF, de sålde trådlösa laddningsapparater. Typ. Det var i princip ett batteri med uttag för alla möjliga telefoner, mp3-spelare, kameror, osv. som man laddade upp via datorn – Och sedan kunde man alltså ladda till exempel sin mobil även om man inte hade tillgång till ett vägguttag, bara man hade det lilla batteriet med sig. Otroligt smart tyckte vi.
När det sedan kom till trean blev det inte lika lätt. Det stod emellan Awkward Moment UF – som sålde små gummiöglor för att säkra gylfen så att den inte åkte ner – och Buddy Butter UF – som tillverkade eget body butter med bland annat doft av vattenmelon.
Jag måste erkänna att jag kämpade extra hårt för Buddy Butter UF, eftersom att jag är en sucker för handgjorda saker. Och det var ett fantastiskt body butter. Really. Så det blev till slut de som fick tredje priset. Happy happy.
På onsdagen träffade jag Sofia Norlin för första gången, skönt att få sätta ett ansikte till rösten man pratat med på telefon så många gånger nu. Otroligt härlig människa. Helt sjukt vilket lugn som omgiver henne konstant. Förmodligen en välbehöblig egenskap om man ska klara av att vara regissör.
Sedan spenderade jag resten av dagen med att spela mamma och skälla på mina tre år yngre döttrar angående en gammal skruttig bil.
På kvällen var jag, Mamma, Anna och moster Karin och såg på Hedbergskas vårshow där min Syster var med.

Bästa numret var, lite partiskt, deras version av Ben L’Oncle Soul’s cover av Seven Nation Army. Men det var det ju inte bara vi som tyckte:

Torsdagen började jag med att spela kurdisk tjej. Att hon var kurdisk har egentligen ingenting med någonting att göra, men jag måste ju beskriva det på något sätt.
Sedan stress-åt jag lite lunch och så träffade jag fotografen – Petrus. Jag har aldrig träffat någon som heter det förut. Förutom min Farmors pappa, eller ja, honom har jag ju egentligen inte träffat heller.
Resten av min arbetsdag gick åt till att, med en lövblås på ryggen, försöka skapa snöstorm av den tunga tösnön. Vid ett tillfälle fick jag huka mig bakom en halvmeter hög mur tillsammans med lövblåsen. Men jag fick inte gå rakt fram till den lilla muren – då skulle jag göra spår i snön som skulle synas i kameran! Så vad jag fick göra var att gå runt på utsidan av ruinen vi filmade i, klättra upp efter stenväggen och in genom ett stort öppet fönster. Sedan var det bara ett tvåmeters fall rakt ner i det okända som var dolt under ett lager av snö. När jag väl tagit mig dit var Måns tvungen att skicka min lövblås genom fönstret till mig, och utan att han visste att jag redan fått grepp om den tog han i och gav den en ordentlig knuff. Vad som hände då var att jag, tillsammans med lövblåsen, ramlade rakt bakåt ner i snön med en himla fart. Och där låg jag, med en lövblås över mig och ingen kunde göra något – För då skulle de förstöra snön. Men herregud, regissören och fotografen var ju där – Då kan man ju inte ligga i snön och vara skadad. Så jag släppte ut ett halvt ynkligt ”Det gick bra!”
Vid halv sex på kvällen var vi klara och hade packat undan all utrustning. Då tog jag med mig jobbdatorn hem och fortsatte att exportera provfilmningar att ge till Sofia. God. Att exportera måste vara det mest tidskrävande jobbet. Blä.
Eftersom att Sofia skulle vidare till Umeå (Luleå?) med bussen som gick 08.00 på fredag morgon var jag tvungen att exportera klart alla provfilmer vi gjort med henne och bränna dom på en DVD så att hon kunde kolla igenom dom på bussen. Vilket också innebar att jag var tvungen att möta upp henne innan bussen gick för att ge henne DVDn.
Ungefär tjugo minuter över elva på torsdag kväll var jag klar och hade en färdig-bränd DVD skiva. Då tog jag en dusch och somnade. Inte i duschen. I sängen.
Fredag. Ugh. Klev upp klockan sex. Det har inte hänt sedan… Aldrig. Hann aldrig somna tillräckligt djupt dock, så jag var fortfarande sjukt peppad när jag vaknade. Mötte Sofia på busstationen tjugo i åtta för att ge henne skivan.

Såhär trött kan man se ut när man inser att man jobbat flera timmar,
men klockan fortfarande bara är kvart över elva.

Hade en ganska seg dag. Det mesta jag gjorde var att göra en backup på allt vi gjort under dessa veckor. Alla bilder, filmer och personuppgifter.

Hann även ha en kort period då jag oroade mig lite över vad som hände på baksidan av mitt huvud. Men det gav jag upp ganska snabbt.

Hittade också en broschyr där bilden på insidan av framsidan utan tvekan föreställer Marcus Hagwall med kameran vid stranden på Alnö där vi var under första veckan på inspelningen av Bitchkram.

Och mycket riktigt.

Jag pratade med produktionsbolaget fram och tillbaka flera gånger också. Dom måste ju tro att jag är helt tekniskt inkompetent (Hoho, if they only knew). Jag skulle mejla kontaktuppgifter för personer som ska provfilmas för andra/tredje gången. Så jag skickade iväg ett mejl. Tio minuter senare ringer dom från produktionsbolaget igen – ”Skulle du skicka kontaktuppgifterna?”. Det visade sig att jag skrivit fel mejladress så jag ursäktade mig och skickade ett nytt mejl, till en ny mejladress. Tio minuter senare ringer de från produktionsbolaget igen – ”Det kanske är bättre om vi tar det direkt över telefonen?”. Så fick jag läsa upp alla mejladresser och telefonnummer medan han skrev ner dom på andra sidan luren. Great. So stupid.
Någon timme senare fick jag ett mejl från den felaktiga mejladressen jag skickat till först – ”Ursäkta mig, men jag har ingen aning om vem du är, och vad detta handlar om? Kan du ta och berätta det för mig är du snäll?”
I övrigt var det, som sagt, en ganska seg dag. Försökte få tag på diverse personer för att bekräfta att de vet vad som är på gång. Ingen svarade. Det är segt på fredagar.
Hursomhelst börjar vi bli färdiga med den första delen av castingen nu. Måns åkte tillbaka till Stockholm i några veckor. Kommer att bli tomt att sitta ensam på vårt lilla kontor.

På kvällen var jag på vårshowen igen, den här gången tillsammans med Mamma och Farmor (och Pappa och Carina, men dom ville inte sitta med oss) – och det var till och med ännu bättre då! Fredags-showen är ju alltid roligast, det är då alla släpper lös på riktigt och skämtar och skojar till det lite extra – Till exempel med att överraska konferencieren med olika oförberedda händelser.

Men det roligaste var nog efter showen då Kevin, som var konferencier och väldigt glad i att prata om att han var adopterad och asiat, hälsade på min Mamma med ”Jaha! Så det är du som är Emmas mamma? Jag har hört så himla mycket om dig! Och du om mig förstår jag?” Det han refererade till där var naturligtvis kommentaren som Mamma slängde ur sig vid ett tillfälle om att ”asiater svettas ju inte”, vilket Emma sedan förde vidare till Kevin som svarade med ”Jag ska ha en diskussion med din Mamma om svett någon gång”.

Fan vad skönt det är med helg!

Seryn – This Is Where We Are
Bandcamp / Spotify

Vi börjar med en grupp som jag inte tror att många känner till – Seryn! Jag snubblade över det här albumet när jag snokade omkring på Bandcamp.
Det är fantastiskt härlig musik – stort band med underbara instrument. Jag känner till att många har issues med banjo, vilket du inte borde ha efter att ha hört det här albumet – men är du en av dem rekommenderar jag inte Seryn. Det är sån där trevlig musik som bara slukar upp en helt – och får en att vilja springa genom skogen i slow motion! Jag rekommenderar att lyssna på So, Within först (alltså börja från början), lyssna fram till 1:11 och försök att stänga av efter det – impossible!
Seryn är också helt outstandig people, hur sjyssta som helst och dels tack vare dom kommer filmprojektet jag jobbar med att bli ännu mer awesome!

Hannah Peel – The Broken Wave
Spotify

Vi hoppar raskt över till ett lite mer deppigt album. Deppigt på bästa möjliga sätt. The Almond Tree gör mig både glad och lite ledsen på samma gång, den låter ganska happy samtidigt som ”Bury me under the almond tree” helt ärligt är en väldigt dyster textrad.
Hannah Peel påminner om Agnes Obel, och många av låtarna är baserade på ett lite ostämt piano, och nästan alla har en väldigt behaglig och speciell rytm. Förutom The Almond Tree rekommenderar jag Song For The Sea, den är lite långsammare, men otroligt fin. Hela skivan har ett ganska lugnande tempo – det är ett väldigt bra album för att försöka slappna av, eller bara ha i bakgrunden som lite ”ljud-sällskap”.

Oh Land – Oh Land
Spotify

Jag är ganska säker på att den här tjejen är dansk. Norden represent! Jag skulle beskriva det här albumet som ”Helt vanlig, lite annorlunda, pop-musik” how ’bout that?
Jag har suttit ett tag och försökt att komma på en artist att jämföra henne med – men det enda jag kommit på är Nikki and the Dove, vilket egentligen inte stämmer alls. Men båda framkallar samma känsla i mig? Förstår man vad jag menar om jag säger så? Det kan ha att göra med att jag lyssnade på den här skivan och Nikki and the Dove under samma period.
Några av låtarna på detta album var det första jag lyssnade på varje morgon under Bitchkram-inspelningen när jag kokade kaffe – så det kanske kan ha lite att göra med varför jag älskar den här skivan så mycket. De låtar jag dansade till i köket på morgonen var i första hand We Turn It Up, Sun of a Gun och White Nights. Try it out, you might like it!

Awolnation – Megalithic Symphony
Spotify

This album is so good. How good? SO good! Lite annat än de tidigare på listan – här har vi mer electronic, mixat med underbara melodier, skönsång och lite rap här och där.
Eftersom att jag gissar att du redan känner till Sail ska jag inte nämna den som ‘bästa låt’. Sail skiljer sig ganska mycket från de andra låtarna på albumet. Mina bästa låtar är Kill Your Heroes och Jump On My Shoulders. Knights of Shame är förmodligen min absoluta favorit, men jag kan förstå att det känns lite tungt att börja med en låt som är över tio minuter lång. Knights of Shame är i stort sett femtioelva korta låtar ihopmixade till en lång – och övergångarna är helt fantastiska! Om du inte är helt säker rekommenderar jag att starta låten omkring 04.26 och lyssna fram till ungefär 07.40 så borde du förstå vad jag menar.

The Weeknd – House of Balloons
Download

Det här är första albumet på listan som faktiskt är helt gratis – Och gratis är gott! Du kan ladda ner House of Balloons här! (Tredje albumet till höger)
Det här kan jag tänka mig är för en ganska begränsad målgrupp – Det är lite downtempo, ambient dubstep… Med en otroligt stark röst. Ungefär. Jag vågar också påstå att om man har svårt för ”orena” texter så ska man definitivt hoppa över detta album, och de andra två. Jag skulle rekommendera att börja med High for This, den ger en ganska bra bild av hur albumet låter.
En annan av mina bästa låtar är The Morning – Han sjunger så rent, och påminner inte rösten lite om Michael Jackson? För övrigt är killen, Abel Tesfaye, bara två år äldre än mig. Yup. Way to feel accomplished in life.

Little Majorette – Rifle Heart
Spotify

Svenskar! Du känner säkert igen Bite the Bullet som, om jag inte missminner mig, var med i GB-reklamen i somras?
Det här är precis sån musik jag vill höra när jag är på glatt humör – eller till och med som hjälp för att bli på bättre humör en dålig dag.
Lyssnade precis igenom albumet för att se vilka andra låtar jag skulle nämna and oh my god. Det går inte att välja. Nästan alla låtar är helt perfekta – och jag vill bara ta kameran, mina hörlurar och promenera i skogen hela dagen till den här skivan. Den senare hälften innehåller enligt mig de bättre låtarna, från Overflow till Rifle Heart. Saving You For Best och Searching vågar jag påstå att jag kanske har lyssnat lite mer på än resten av låtarna.

tUnE yArDs – w h o k i l l
Spotify

Det här skulle jag beskriva som Imogen Heap’s röst med afrikanskt sound över crazy beats. Bizness är helt fantastiskt bra!
En annan låt jag rekommenderar är Gangsta och jag har tidigare nämnt Wooly Wolly Gong som the perfect lullaby – det står jag fast vid. I övrigt är det här ett album som jag tycker att man ska lyssna på i sin helhet – från början till slut, åtminstone första gången.
När jag lyssnar på det nu känns rytmerna lite Björk-inspirerade faktiskt. Jag vet att många har svårt för Björk, men låt dig inte skrämmas av vad jag precis sa – i övrigt är det inget som Björk alls. Jag har helt ärligt lite svårt att tänka mig att det finns någon som inte skulle tycka om den här skivan. Speciellt efter att ha sett Bizness-videon.

Architecture in Helsinki – Moment Bends
Spotify

Det här är ännu en skiva som hjälpte mig att piggna till på morgonen under Bitchkram-inspelningen. Det är få saker som slår att dansa omkring till That Beep när man behöver piggna till!
Det var någon som sa att de tyckte att Archtecture in Helsinki lät som ett 80-tals band, och det gör de nog. När jag tänker efter. Syntbaserad musik med glada melodier – åtminstone är det vad ett 80-tals band innebär för mig.
Jag skulle nog börja med nämnda That Beep, återigen speciellt med tanke på videon, om jag ville få en bild av hur Architecture in Helsinki låter. Annars går Contact High och Escapee minst lika bra egentligen.
Jag sitter och fånler otroligt mycket nu när jag lyssnar på skivan igen. Den har en betydlig plats i mina minnen från en av de mest spännande perioderna i mitt liv hittills.

Kate Miller-Heidke – Liberty Bell (Fatty Gets a Stylist)
Spotify

Vad jag har förstått är det här ungefär Australiens svar på Malena Ernman. Ungefär. De låter inte lika överhuvudtaget, men båda började med opera och hamnade i pop-genren till slut. Vilket ganska snabbt borde försäkra dig om att det är en duktig sångerska vi pratar om.
Jag älskade hennes förra album, Curioser, och framförallt The One Thing I Know. I stort sett alla låtar på det här albumet påminner mig om The One Thing I Know, vilket för mig bara innebär positiva saker.
Så, om du vill börja någonstans med detta album rekommenderar jag starkt att börja med Are You Ready? och sedan fortsätta genom albumet i kronologisk ordning. Inte bara för att det är första låten på skivan, utan specifikt för textraden ”Did you bring a comb for Gary?”

YACHT – Shangri-La
Spotify

YACHT. Om du känner mig åtminstone lite så vet du att YACHT pretty much is the best thing ever. Tyvärr tycker jag inte att Shangri-La lever upp till See Mystery Lights, vilket är helt förståeligt eftersom det albumet är freaking amazing. Eller förresten, jag ska inte påstå att See Mystery Lights var bättre – Vad jag tror att jag egentligen menar är att det albumet var enklare. Shangri-La är minst lika bra, men det tog mig lite fler lyssningar för att verkligen komma in i det. Does that make sense?
Jag tror att de flesta känner till Dystopia (The Earth Is On Fire) vid det här läget, och det är utan tvekan en av de bästa låtarna på skivan. En annan favorit är I Walked Alone, än en gång främst på grund av videon. Kolla på den right now, och så håller du utkik efter Claire i bakgrunden i alla klipp. That’s just the best thing.
I övrigt är mina bästa låtar från den här skivan Utopia, Beam Me Up, och Shangri-La.
Har du aldrig lyssnat på YACHT förut vet jag inte riktigt hur jag ska förklara. Jag har inget att jämföra med, YACHT är något helt eget. Det bästa är nog bara att välja en låt (Dystopia) och kasta sig in. Man märker ganska snabbt om man kommer att tycka om det eller inte.
YACHT-rant over.

Beirut – The Rip Tide
Spotify

Det här är en perfekt skiva för landskap i rörelse. If that makes sense. Underbar skiva att lyssna på om man sitter i bilen/på bussen/på tåget och tittar ut genom fönstret på landskapet som far förbi. Min bästa låt är inte helt oväntat Santa Fe, kanske mest för att det var den första låten på skivan jag hörde. Annars är East Harlem och Port of Call väldigt trevliga också.
Än en gång har vi indie-folk med klockor, ukulele och banjo. Och jag säger än en gång att du som inte tycker om banjo förmodligen inte kommer att tycka om den här skivan heller. Eller det här kanske är albumet som får dig att ändra åsikt? Hursomhelst är det värt ett försök, lyssna på någon av låtarna och gör ditt bästa för att påstå att du inte känner dig helt glad i hjärtat.

Gotye – Making Mirrors
Spotify

Det här är en helt ny favorit för mig. Innan Making Mirrors hade jag aldrig hört Gotye förut, och det undrar man ju hur det gick till. Jag är otroligt fascinerad av honom som person, och sättet han gör sin musik på – om du har tid borde du definitivt se på Making Making Mirrors, en dokumentär om albumet på tio minuter. Otroligt inspirerande, om jag får säga det själv – Och det får jag ju.
Det går inte att nämna den här skivan utan att nämna Somebody That I Used To Know, which is just such a brilliant song! Det var även första gången jag hörde Kimbra, som är nästa skiva på listan. Eyes Wide Open är också en fantastiskt bra låt, och ännu bättre blir den om man sett Making Making Mirrors och därmed vet hur han gjorde musiken. Gåshud. In Your Light är ett perfect exempel på hur underbar hans röst är.

Kimbra – Vows
Finns tyvärr inte på Spotify

Den här skivan pratade vi om för inte så längesen alls faktiskt. I vilket fall är det här en perfekt mix av det mesta inklämt på ett album. Jazz, soul, indie-pop… Mina favoriter, som bekant, är Settle Down, Good Intent och Cameo Lover. Annars är Limbo och The Build Up inte helt fel heller.
Jag vet inte mer vad jag ska säga om den här skivan, mer än att det är den mest spelade skivan i mitt iTunes bibliotek, och att jag vill vara henne. Men det har vi ju redan gått igenom en gång. Annars kan vi ju prata en stund om att Kimbra också bara är två år äldre än mig. Nope. No. Don’t want to talk about that. At all.

Rhoneil – Seeds
Bandcamp

Det här är ännu ett album som jag snubblade över på Bandcamp. Det är ganska mörk anti-folk med otrolig rytm och känsla. Bara början av Seeds ”How does a plant grow from a seed into a tree? Where do all these stems and trunk and bark and flowers and leaves come from?” ger mig knepig gåshud och får mig att känna mig liten och obetydlig, på ett ganska trevligt sätt.
Hon sjunger väldigt mysigt, och lugnande på något sätt. Rösten påminner om en blandning av Kate Nash och Feist. Det är nog en ganska bra beskrivning. Det är lite rytmisk, dyster Kate Feist-musik?

E-603 – Smokeshow
Download

Det andra gratisalbumet på listan! Det här är det absolut ultimata städ-albumet. Det består till 100% av mashups från både nya och gamla låtar – Adele, Ace of Bace, Big Boi, Ludacris, Jacskson 5, listan fortsätter!
Hela albumet är egentligen som en enda lång mashup-låt. Man märker knappt när en låt tar slut och nästa börjar.
Här är det svårt att säga en specifik låt som den bästa eftersom att alla i princip flyter ihop till en och samma. Men personligen gillar jag att börja vid Gotta Get och sedan lyssna på skivan ett varv.
I övrigt kan jag bara säga att den är ju gratis (här!) så varför inte ge albumet en chans åtminstone? Du kommer inte att ångra dig.

Woodkid – Iron EP
Spotify

Det här är det näst kortaste albumet på listan – Med bara sex låtar. Två av dom är dock remixer, och räknar vi inte med dem så är detta definitivt det kortaste albumet på listan.
Men du behöver i stort sett inte ens börja spela Iron så förstår du varför den här EP:n platsar. Den låten verkar för övrigt ha något med Assasin’s Creed att göra såg jag nu när jag kollade upp videon. Så det var ju… information.
Något som däremot är väldigt intressant är att Woodkid, Yoann Lemoine, är mest känd för att ha gjort andras musikvideor – för t.ex. Yelle och Moby, och senast Katy Perry’s Teenage Dream. Det är naturligtvis han själv som gjort videon för Iron.

Das Racist – Relax
Spotify

Nu pratar vi helt annan musik! Jag ska erkänna att det tog ett par lyssningar innan jag verkligen föll för det här albumet – så bli inte orolig om du inte förstår det på en gång, kom tillbaka lite senare och prova igen så ska du se!
Även här tycker man nog inte om den här skivan (eller Das Racist över huvud taget) om man har svårt för ”orena” texter.
Jag gillar till exempel Punjabi Song, men det jag tror inte att det är bästa låten att börja med. Istället skulle jag kanske föreslå Selena eller Happy Rappy för att se om detta är något för dig.
Här är ett trevligt citat jag hittade angående just det här albumet: ”Das Racist is to hip hop what monty python was to sketch comedy. That is to say, a lot of their humour comes from their subversion of expectations of how sketch comedy/hip hop is supposed to be structured, and sometimes it masks the fact that they are actually very conventionally talented” Jämförelsen slutar där, men jag tycker att det är ett ganska bra sätt att förklara varför jag gillar Das Racist.

Jens Lekman – An Argument With Myself
Spotify / Gratis MP3

Det kortaste albumet på listan! Jag vågar mig på att påstå att Jens Lekman är lite som en svensk enmansversion av Beirut. Känslan och soundet i musiken är lite densamma. Jens Lekman har, som så många andra på den här listan, en väldigt behaglig sångröst. Och den här skivan får mig att önska att jag satt på en strand någonstans i ett varmt land. Kanske är det palmen som gör det?
Inte helt oväntat är min favoritlåt från albumet titelspåret An Argument With Myself texten och musiken ger en mysig, lite surrealistisk känsla, och låt nummer två Waiting for Kirsten är en close second även för mig. Mitt enda klagomål med det här albumet är att det är så himla kort. Fem låtar är inte nog helt enkelt!

Björk – Biophilia
Spotify

Okej. Jag vet att många inte gillar Björk, men av vilken anledning egentligen? Hon sjunger vackert och med en enorm känsla, samtidigt som hon har en lika enorm musikalisk talang. Jag förstår inte riktigt hur man inte kan tycka om det här albumet. Och det gör nog inte du heller när du lyssnat igenom det!
För att komma in i känslan ordentligt skulle jag rekommendera att lyssna på Crystalline eller att bara kolla på videon till Moon. I mean, en harpa på magen? I fucking love that!

Rizzle Kicks – Stereo Typical
Spotify

Det här albumet är inte som något annat på den här listan! Rizzle Kicks är en brittisk duo som står för alternative indie-hip hop och jag älskade det här albumet redan första gången jag hörde det. Musiken innehåller mycket trumpeter, saxofoner och andra spännande intstrument, vilket gör att det blir en väldigt spännande blandning av olika typer av musik.
Min faovritlåt är utan tvekan Down With the Trumpets, vilken jag tycker representerar albumet väldigt bra. Prophet, Demolition Man, When I Was A Youngster och Mama Do The Hump är andra favoriter från albumet. Det är överlag ett väldigt glatt album som inte tar sig själv på så stort allvar, vilket jag verkligen gillar.

Jinja Safari – Locked By Land
Finns tyvärr inte på Spotify

Yes! Den här skivan betyder väldigt mycket för mig, och jag kan fara omkring tills jag svimmar till de här låtarna!
Det här albumet inspirerade mig till första steget ut ur min idétorka. Deras otroligt vackra musikvideos har även inspirerat mig rejält till att faktiskt våga satsa på vad det är jag vill göra i mitt liv. Det var längesen musik gjorde mig så genuint lycklig och full av hopp som den här skivan (egentligen kanske Mermaids and Other Sirens EP:n som kom tidigare i år) gör.
Peter Pan var den första låten jag snubblade över – For obvious reasons. Och videon är fantastisk! Jag klickade mig vidare till Hiccups, underbar låt som påminner mig om Lejonkungen, och även här är videon superb! Mermaids är också helt otrolig. Head in a Blender, Forest Eyes, Scarewcrow, Moonchild. Lyssna, titta, upplev och inspireras!
Jag hoppas verkligen att du tar dig tid att göra det ordentligt. I think this might be my new YACHT.

Childish Gambino – Camp
Spotify

Well well, sparade det bästa till sist! Det här albumet tog vid där Locked By Land inte kunde göra mer, och ibland undrar jag om det inte är olagligt att inspireras så mycket av ett album.
Många är av den åsikten att Childish Gambino inte gör annat än att svära och säga fula ord – And I would kindly like to ask you to go sit on something sharp. Det här albumet berättar i princip hans livshistoria från uppväxt och mobbing till framgång och jobb med film, TV och Tina Fey. Det finns en ganska seriös underton, men allt lättas upp av otroligt nördiga referenser och ordvitsar. Det är smart, roligt, inspirerande and a tiny bit offensive. Mina bästa låtar är Outside, Heartbeat, Bonfire, Sunrise och All the Shine, vilket påminner mig – Go watch Bonfire videon ögonaböj!
Jag gillar verkligen hur fram och tillbaka alla låtarna är, han varvar rader som ”I always wanted to get picked on the cool team, but alone is exactly how i should be” med ”The shit I’m doing this year? Insanity. Made the beat then murdered it: Casey Anthony”

”Told me I was awful man, that shit did not phase me
Tell me how I suck again, my memory i hazy
”You’re my favorite rapper now” yeah dude, I better be
Or you can fucking kiss my ass, Human Centipede”

Årets bästa album, basically. It’s a celebration för att vara en outsider och göra sin egen grej.

They’re freaking good!