City of dissapointment
Filed in Läsa Bok, 11 januari 2012, 19:28
Mayor: Me
Wow. Okej. Så, som jag nämnt tidigare fick jag Hunger Games-trilogin av Pappa i julklapp. Den är till och med i en fin liten samlarbox, ungefär sådär som TV-serier och DVD-skivor brukar vara i.
Jag ska vara helt ärligt och säga att jag inte läser speciellt mycket böcker (förra året hamnade jag på ynka 11* böcker, det är inte ens en bok per månad. Patetiskt) Men! Det är något som jag bestämt vill ändra på. Speciellt efter att ha läst Hunger Games.
Den andra boken, Catching Fire, tog mig två dagar att läsa ut. Så igår kväll (natt) bestämde jag mig för att börja på den tredje. Jag var lite skeptiskt, eftersom att jag har hört mycket om att den tredje boken är urdålig – Och ett pissigt slut på serien. Men ”Äsch” tänkte jag, jag måste ju bilda mig min egen uppfattning.
Nu sitter jag alltså här. Har precis läst klart sida 58, vilken slutar med exakt detta ”This breaks his composure. Average citizens don’t address him this way. ”I have no release orders. And you have no authory to–” Okej fine. Men sida 59, sidan direkt efter, börjar ”the embrodied bedspread, we haul him into the bathtub and turn the shower on him. He hardly notices.”
WHATHEACTUALSHITISHAPPENING
Jag vet inte hur dina erfarenheter med böcker ser ut, men oftast när jag läser böcker så brukar historien fortfarande vara den samma, även om den måste sträcka sig över flera sidor.
Inte nog med att sidan börjar mitt i en mening, den fortsätter inte alls på vad som hände på förra sidan – AND IT’S CLEARLY A PAGE FROM THE FIRST BOOK.
Hahah, great. Vet du en annan sak? DET FORTSÄTTER ATT VARA FÖRSTA BOKEN FRAM TILL SIDAN 394!
Sedan fortsätter, vad jag gissar är, den tredje boken och jag har ingen aning om vad som händer. Sida 394 slutar med ”I think of the moment I sent the arrow flying into the” (vilket utan tvekan är från första boken), 395 börjar med ”who intended to position ourselves among the refugees assigned to the mansion today. Then Peeta, who will trail behind us, ready to create a disturbance as needed.” OH MY GOD.
Nog för att första boken är den bästa, men jag vill inte läsa den igen mitt i den tredje boken? Eller? What is going on? Ska jag behöva köpa en annan version av Mockingjay för att få läsa den? Tycker vi att det är rimligt?
Jag passade även på att kolla upp den olagliga versionen av Mockingjay online, det kunde ju vara så att jag var helt dum i huvudet och inte fattade någonting. Men nej. Där min bok byter till att vara den första boken fortsätter online-versionen på den tredje boken. Vilket är precis vad det är tänkt att en bok ska göra.
*Du vet att jag har listor för allt: Kjell av Kjell Eriksson, Var är Alaska? av John Green, Mostly Harmless av Douglas Adams, Hundraåringen Som Klev ut Genom Fönstret och Försvann av Jonas Jonasson, The Bedwetter av Sarah Silverman, Paper Towns av John Green, Life and Laughing av Michael McIntyre, This is a Book av Demetri Martin, It’s Not Me, It’s You av Jon Richardson, The Will to Whatevs av Eugene Mirman & The Hunger Games av Suzanne Collins
First inlägg of 2012 – about 2012
Filed in Okategoriserat, 5 januari 2012, 22:38
Du som inte åt middag med oss på nyårsafton missade inte bara den otroligt fina dukningen min Mamma gjort. Du missade även bordsplaceringen – i form av anagram av allas namn! (om du inte vet vad ett anagram är kan du fortsätta läsa den här parentesen, om du redan vet ser jag ingen vits med att du fortsätter läsa. Hursomhelst, ett anagram är när man tar alla bokstäver i, det här fallet, ett namn och blandar om dom så att man bildar ett helt nytt ord!)
Tyvärr tog jag inte bilder på alla – men några fick jag med i alla fall. ”Grym Vekbi” är My Bergvik, ”Greven Bardisk” är Anders Bergvik och (min favorit) ”Bleke Ingvar” är Lena Bergvik. Jag upptäcker nu att jag bara har bilder på familjen Bergviks skyltar. Hm.
Jag är inte helt säker, men jag tror att jag var något i stil med ”Sövt Ramaskri” (med enkelt ”v” eftersom att det inte går att göra några ord alls med ett dubbelt)
Efter middagen kom både Lollo och Julia. Så vi settade upp camp nere i det nyrenoverade rummet i källaren. Där jag för övrigt gjort fint med ljusslingor, godis och värmeljus (både för att det var fint, men också för att det var kallt så in i h-vete där nere).
Även fast mer än hälften av de av mina kära vänner som var bjudna lämnade återbud samma dag, haha, så hade vi väldigt trevligt! Det var ganska skönt att bara vara vi tre som alla känner varandra väldigt bra. Jag hade inte kunnat tänkt mig ett bättre sätt att invänta 2012 på.
Strax innan klockan tolv klädde vi på oss och gick ut på Skönsbergsvägen för att titta på fyrverkerierna i hamnen. Mamma tog även med de pizzabullar som hon så tappert bakat, och värmt i mikron – som ingen ville ha.
När fyrverkerierna var över tände vi.. Ja, vad heter det? Sådana där pappersballonger som man sätter eld på och släpper ut i rymden? Du vet vad jag pratar om?
Åh! Och Mamma ville låta Sidsjö-traditionen leva vidare hos oss, så de skrev ”2012″ med marschaller på gräsmattan utanför vårt vardagsrumsfönster. Om du inte känner till Sidsjö-traditionen (vilket inte alls vore konstigt, den har varken funnits speciellt länge, eller är speciellt välkänd) Det är något som min Mammas bästa kompis började med när de bodde i Sidsjön, med utsikt över skidbacken – De fyllde ryggsäckar med marschaller, tog på sig pannlampor och kommunicerade via walkie talkie. Och så skrev dom det nya året i Sidsjö-backen med marschallerna. Så det vi hade var en ganska (väldigt) liten variant av det.
Det syns väldigt dåligt här tyvärr. Det var lite imma på kameralinsen. Men det står 2012. Det lovar jag.
Efter fyrverkerierna och pappersballongerna återvände vi till vår källare. Och öppnade flaskan med barn-champagne som jag införskaffat. Problem? Jag hade aldrig öppnat en sån flaska förut. Och ingen annan ville göra det heller. Jag var livrädd, vilket enkelt bevisas med bilden nedan. Själv var jag, efter cirka fem minuter av misslyckade försök att öppna flaskan, övertygad om att inget skulle hända – eftersom att vi inte hade skakat flaskan. Woah. I was wrong. Helt plötsligt small det till och korken for rakt upp i taket med en lika stor smäll. Vi skrek alla tre. Sedan skålade vi.
Sedan lekte vi med tomtebloss en stund. Tills de tog slut.
Vi gjorde diverse saker och hade allmänt trevligt fram till ungefär halv fem på morgonen. När vi gick upp till lägenheten för att hämta ytterkläder hade både Emma och Lina kommit hem redan, och Sussi hade somnat i soffan, och hennes schäfer sov lika tungt på vardagsrumsgolvet.
Det var utan tvekan (and I know I made this joke last year too) den bästa nyårsaftonen jag har haft på ett år!
Ooh! And oh my god my Mum has the most beautiful friends! (In a personality-way) En sak som Anders gjorde under kvällen var att gå omkring in vår lägenhet och plocka på sig saker från vårt hem – i en plastpåse. Han tog bland annat en liten vit julbock, potatisstamparen, en kökshandduk och en klädborste. Sedan tog han med sig alla sakerna hem. Och vid fem på morgonen fick Mamma ett SMS med en bild på alla sakerna uppställda hemma hos familjen Bergvik – som ett slags altare.
Dagen efter ringde det på dörren. Så fick vi en påse tillbaka med alla sakerna i – ”Jag vet inte hur det här gick till!”
Entries