Fröken manusförfattare här!
Jag har pluggat Manus för TV och Film på högskola i två veckor nu, och då kan man ju inte undgå att bli otroligt dramatisk, alltid gå klädd i svart och försjunken i sina egna djupa tankar. Eller? Jag har inte blivit det minsta djupare, och inte klär jag mig i svart heller… Jag hade en mörkgrön tröja på mig en dag. Men that’s it liksom. Jag är otroligt besviken, dels på mig själv, men lika mycket på att jag inte ens har sett en sån person än. Vart fan gömmer dom sig? Det har ju redan gått två veckor liksom, dom kan ju inte gömma sig för evigt.
Idag är det måndag. Jag har ont i huvudet, ont i halsen, ja ont i hela kroppen faktiskt. Jag känner mig det sjukaste jag har gjort på länge, och på samma gång har jag nog aldrig mått bättre. Jag mår bra på egen hand. Jag mår bra av att få göra vad jag vill, när jag vill, hur jag vill. Mest av allt mår jag nog bra av att jag lagade potatisgratäng och kycklingspett till middag klockan 23.55 igår, och jag visste att ingen kunde göra något åt det. ‘Cause I’m a rebel like that. Muhahah.
Sist du hörde från mig var det tillsammans med en hög bilder på en tom lägenhet. Det är inte så tomt här längre. Tvärtom. Behöver en människa verkligen såhär mycket saker? Och hur kan det hela tiden saknas någonting när man redan har för mycket?
Såhär såg det ut när jag, Emma och Mamma kom fram på söndagen den tjugosjätte augusti. Vi bar upp allt som vi fyllt bilarna med. Bäddade åt mig på en madrass på golvet, och sedan åt vi köttbullspanna. Även det på golvet. Jag tog en bild precis efter att Emma och Mamma åkt hem till Sundsvall i hopp om att jag skulle lyckas fånga känslan jag hade första kvällen av det nya kapitlet i mitt liv och spara den till sen.
Och nog fan lyckades jag. Det är inte ofta man får se en så tom blick, så titta noga! (Men titta inte så noga så att du märker att jag ser ut som Cindy Lou i Grinchen för i helvete)
Såhär såg det ut två dagar senare. Prova gärna att leva en vecka utan möbler. Det är tomt och kallt, men väldigt spännande så fort man ska försöka göra något! Pappa fick tårar i ögonen när han såg de här bilderna ”Hade du ljusen tända på golvet?” Jag tror inte du kan förstå ordentligt hur fruktansvärt, helvetiskt jävla kallt det var i min lägenhet utan möbler. Min sista utväg blev att tända så många värmeljus jag hade ljuskoppar till och hoppas på det bästa.
Såhär ser det ut för tillfället (plus en jefla massa tvätt). Som du ser är mitt kök fortfarande den underbara orange-röda färgen det var när vi kom dit första gången. Min käre bovärd måste ha pickat upp på hur mycket jag älskade färgen och avbeställt luckmålningen till köket. En glad liten överraskning för lilla mig när jag flyttade in!
Jag har inte hunnit gjort mycket hemma hos mig än. Speciellt väggarna är himla vita och tomma. Men min favoritsak just nu är bilderna som jag äntligen satt upp ovanför min soffa!
Ohmygod. Jag vet. Jag måste ändra så att avståndet mellan raderna är samma. It’s driving me crazy just looking at it.
Dom här veckorna har vi haft saker att göra hela tiden: Grillkväll, skattjakt, lådbilsrace och såpfotboll – Samtidigt som jag gått i skolan för första gången på ett år. Gosh. Snacka om att min hjärna var helt ute ur skol-loopen! Jag hade glömt hur det är att konstant bli tvångsmatad med kunskap under flera timmar per dag. Jag försöker desperat att klamra mig fast vid all information innan den hinner ut ur andra örat. Det tog mig fyra dagar att ta med mig penna och anteckningsbok.
Jag upptäckte ganska snabbt att det bara var då jag satte mig ner för att slappna av som jag började tänka på att jag var helt ensam, och blev lite ledsen i ögat. Så därför såg jag till att jag alltid hade något att göra, så att jag slapp sitta och tänka på att jag var ensam. Där började min, kanske aningen ohälsosamma, vana att vika duvor av papper. Sure, they’re really pretty, men dom är överallt nu. Har du spelat ”To the Moon”? I’m slowly becoming den gamla tanten som vek hundratals papperskaniner. Very slowly.
Jag är inte van vid att hela tiden umgås med folk som inte… Hur ska jag säga… Är där jag är ifrån? En helt vanlig mening som ”Fyfan vad jag hatar kusar!” är i mina nya hemtrakter helt obegriplig för mina klasskompisar – ”Är du rädd för hästar?” ”Blev du biten av en häst när du var liten?” Wat. Nej. Kuse som i insekt, everybody knows that! Well, appearantly not! Det finns så många saker som mina nya bekanta har missat. Adam vet inte vad täckbyxor är, och förra veckan åt han sin livs första munk. Robert har aldrig varit på Ikea. Eva vet inte vad Skittles är. (P.S. Hur förklarar man vad Skittles är för någon som varken sett eller smakat dom? IT IS IMPOSSIBLE.)
Jag är norrlänningen i min klass, men jag är oerhört övertygad om att en riktig norrlänning skulle slå mig på käften om jag utnämnde mig själv till klassens norrlänning. Däremot pratar jag inte mest norrlänska i klassen. And that is a thing that is wierd. Han som pratar mest norrlänska i min klass kommer från Enköping. What liksom. Also, interesting fact: Han heter Kristoffer-Robin i mellannamn. Yes. Efter karaktären i Nalle Puh. And that is a thing that is awesome.
Jag kan inte mäta avstånd. Det har jag aldrig kunnat, men nu är det en fullkomligt omöjlig uppgift. Om någon frågar ”Hur långt är det till skolan från dig?” så svarar jag, utan att tänka efter, ”Det är ungefär som från min Mamma till Konsum”, en sekund senare inser jag att personen som frågade inte har en jävla aning om var min Mamma bor. Ingen jävla aning om var Konsum ligger. Och framförallt ingen jävla aning om avståndet mellan dem två.
Also, det här är en bild på det första norrskenet jag sett i mitt liv! Det var på Christines balkong, mitt i natten på hennes inflyttningsfest, precis när jag blodiglat mig fast vid Robert som helt obviously citerade Abeds imitation av Christian Bales ”I’m Batman”-replik. ”Har du aldrig sett norrsken?! Du är ju fan från Norrland, det är väl det enda ni har där!” Jag vet att det inte syns något på bilden, men jag sparade den ändå – För i mitt minne syns det! Det dök upp, sedan försvann det, men då tog Jacob och en kille som jag inte kommer ihåg namnet på, men han var från Göteborg det vet jag, båda går musik-programmet – Så de tog på sig uppdraget att locka tillbaka norrskenet med skönsång. Fungerade väldigt bra – 10/10 would try again.
Idag började vi för övrigt med dramatiskt berättande. Varför berättar man, för vem berättar man och vad exakt är dramatiskt berättande, och så vidare… Under föreläsningen hade vi nöjet att få läsa några utdrag ur Mats Ödeens bok ”Dramatiskt Berättande”. Han pratar om dramatisk berättande, antidramatiskt berättande, Platon, Sofokles och till och med Hitler. Men det absolut mest intressanta i hela texten var utan tvekan hans analys av den klassiska historien om två tomater som ska korsa en väg. Jag skrattade i säkert en kvart. Det är ett himla långt stycke så jag ska bara ge dig slutet, den bästa biten: ”Man kan misstänka att det är den förändringen som gestaltas av den häftiga och ytterst dramatiska metamorfos som tomaten genomgår när den krossas under långtradaren.” Jag kan läsa den meningen hur många gånger som helst, den slutar inte att vara rolig. Inte ens lite!
Nä, nu ska jag sätta mig i bilen och fara till Sundsvall! See yah tamarrah! Let’s avsluta med en bild på utsikten från min balkong igår kväll (det kryllar av kyrkor i stan):
KTHNXBYE
Gud vad fint du har fått det i din nya lägenhet! :D Jag måste få komma och hälsa på?
Hur trivs du i klassen då? Är det en bra klass? Hur känner du med stan, känns det som att du kan bo där i tre år eller hur länge var det du skulle plugga? xD Även att du blir kallad för ”norrlänningen”, alla som jag träffat häruppe kommer bara norrifrån, jag är tydligen den enda som kommer ”söderut” XD
Hur tycker du att det känns att handla- och laga mat, städa och betala räkningar och sånt själv då?
Hoppas du har det bra och ta hand om dig så hörs vi snart!
Kalla kramar från det riktiga Norrland xD
Julia :)
well thank you so much! klart du ska hälsa på, närhelst du vill och jag kan :’D
det är kanske lite tidigt men jag vågar nog påstå att jag har en väldigt bra klass! jag kan i alla fall säkert säga att det finns en otroligt bra energi och stämning i klassen så för den delen kan man ju inte hoppas på så mycket mer ;)
stan känns helt okej faktiskt! det är ju fortfarande så himla ovant att inte hitta och veta saker – jag skulle posta ett brev för nån dag sedan och då var vi tvungen att stanna en person på gatan och fråga vart det fanns en postlåda, haha! det jag saknar mest dock är ikea och lagerhaus. hehe. det hade jag verkligen inte gissat att jag skulle sakna så mycket :3
hah, eller hur! jag får höra saker som ”nu hörs det verkligen att du är från norrland” hela tiden – det är jag och en tjej i klassen som är från hudik som är ”norrlänningarna” xD
hur trivs du själv i riktiga norrland med alla riktiga norrlänningarna? ;D vad är det för typ av klass? och vad är det för typ av personer? så himla spännande med alla olika nya personer ju!
jag måste säga att jag är glatt överraskad över mig själv när det gäller räkningar och sånt. det känns som att jag är väldigt ansvarsfull i alla fall! jag har till och med en pärm med alla viktiga papper och räkningar – sorterade efter kategorier – och jag har också börjat spara kvitton så att jag kan hålla koll på vart pengarna går ifall det skulle bli ont om dom. but wait! det är inte höjden av min tråkighet – jag har aldrig känt mig så tråkig som jag gjorde när jag beställde hemförsäkring. det känns som att det var steget in i vuxenlivet. oh god. hur tycker du själv att det går då, hehe?
NU SKA JAG SLUTA SKRIVA SHIT DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT BAAAH
VI HÖRS OCH P.S. NU FUNKAR MIN ADRESS!! :D
http://www.thatvideosite.com/v/4877
Vad kul att du trivs :D Jag saknar också Ikea och dollarstore ;) Även fast jag inte brukar gå så ofta på dollarstore, men det är billigt för en ”fattig” student ;D
Jag trivs jättebra häruppe, det är verkligen en jättefin och mysig stad, men jag liksom du har inte lärt mig att hitta överallt. Får använda karta när jag ska gå till stan, haha!
Jag har tyvärr inte fått träffa min klass än, förmodligen får jag inte träffa den förrän nästa termin. Jag vet det låter konstigt, men alla nya lärarstudenter läser samma kurser första terminen och då är ALLA tillsammans, och vi är ju ändå 400 ;D
Jag tycker det är askul att gå och handla mat, det känns väldigt vuxet och planera maten för veckan och sånt ;) Gud vad du är duktig! Jag sparar också kvittona och skriver kassabok, men det är lite läskigt att se så här på papper vad mycket pengar det faktiskt går :o Hahahaha, det är ju bra att du skaffat hemförsäkring, men jag förstår dig. Det är samma sak när man inser att man måste lägga sina pengar på nåt så tråkigt som dammsugare eller andra städgrejer ;D
Yey, nu måste vi ju börja skicka brev till varandra! :D
Hare bäst!!
WOW. stört vackert! bra exempel på att det funkar att inte behöva se personen som pratar också :D
åh, herre gud ja! dollarstore också! men jag tror att det finns en som inte är allt för långt ifrån mig – det måste jag kolla upp, hehe!
vad kul att höra att du trivs bra du med! haha, känner igen mig med kartan – gpsen på mobilen har jag nog aldrig använt så mycket som de senaste veckorna ;)
vilket tokigt sätt att göra på – så du har ingen aning om vilka av alla 400 som går i din klass? hur fungerar det som egentligen, umgås ni alla 400 hela tiden? ;D
håhå, vad duktig du som planerar vad du ska äta! jag freestylar måltiderna konstant, inte att rekommendera, haha, ibland funkar det jättebra och ibland blir det toast :3
let’s start the brev-skicking! :D
Det är lite svårt att försöka umgås med 400 samtidigt ;D På nollningen har de delat upp oss så att alla som går förskola, f-3, 4-6 och fritidshem är tillsammans då är det ju lite lättare att lära känna folk, men jag tycker ändå inte om systemet. Har i alla fall hittat en tjej som ska gå i min klass och vi fungerar riktigt bra ihop :)
Det kan ju vara kul att freestyla ihop mat ibland i alla fall, som igår när jag gjorde en pastasås av saker jag hade i kylskåpet ;D Men det är ju klart att det kan bli en ”toast” även i mitt fall, ibland orkar man helt enkelt inte laga mat, då blir det oftast havregrynsgröt, fil eller varma koppen ;)
OH GOD NICE SIDEBAR THINGY
jadu, det låter ju himla märkligt! men vad perfekt att du har hittat en i alla fall då, haha :3
åh du! du sa nåt där – varma koppen here i come!
thank you very much i really like det nya över hos dig med! ;D (speciellt header och ‘arkiv’ och ‘kategori’-typsnittet!)