Det var ju bara, vadå? Fyra månader sedan?
Plus att jag lever ett sånt busy life… Så… Vad jag försöker säga är att jag har helt acceptabla orsaker för att inte ha skickat tackkort, till de som kom på min student, förrän igår (Vi låtsas inte om de fyra som jag fortfarande inte har rätt adress till).
Tillåt mig förundras av postens mirakel! Jag lade alltså de här korten på brevlådan igår – Och redan idag fick jag SMS av Amanda i Grythyttan som sa att kortet kommit fram!
Jag är inte säker på att man egentligen kan göra något hemskt om man har hela min Farmors adress. Men jag är inte heller säker på att min Farmor vill att hennes adress finns sådär tillgänglig på internätet.
Credit goes where credit is due: Det är min Syster som tagit fotot av (på?) mig. Och så är det jag som gjort den typo/-grafiska biten. Man måste ju på något sätt visa att man faktiskt lärt sig något i skolan.
Jag beställde framkallning av bilderna på foto.com. Funny story, actually! När jag konfererat med Mamma om att detta var ett okej tackkort att skicka var det enda som fattades såklart att vi sparade bilden. Så jag lät Mamma bestämma vad filen skulle heta. Med andra ord heter filen ”tackkort_thisistheSHIT.jpg”. Vad jag inte visste när jag beställde bilderna var att de trycker filnamnet på baksidan av kortet. Med andra ord står det ”tackkort_thisistheSHI” på baksidan av alla korten. Hela ”SHIT” fick inte plats, som tur var, så jag behöver inte oroa mig över att förolämpa mina känsligare (läs: äldre) släktingar verbalt.
